Hänt i sommar

Man kan tro att sommar och semester bara tog slut, sådär.

Nä, jag har bara inte hunnit skriva mer. Man är ju igång med jobbet igen och orken räcker inte när man kommer hem.

Just nu sover maken av sig nattens skift, så jag kan inte göra något som bullrar, därför knapprar jag så tyst jag kan på datorn, så jag inte stör honom.

Tillbaka till semesten!

När vi vevade upp stödbenen från Löderup och anträdde färden norrut stod jag plötsligt inte ut med att semestern skulle vara slut. Det var fredag och på måndagen började jobbet. Jag bad Stig att köra till High Chaparral istället för Stockholmen.

Där slog vi upp förtältet och rullade ut mattorna igen. Åhhh... vad jag kände mig hemma. Stig hade bestämt med våra vänner från Onsala att besöka dem på deras camping i Bohuslän på tisdagen, men vi fick helgen tillsammans på "Chappen" i goda vänners sällskap. Arne och Helene, Thompson och Mia och en förnämlig räkmacka på den "privata" ön inne på området. Det var inte fel alls! En helt bedårande kväll utan regn och mygg.

Jag började som sagt jobbet på måndagen men pendlade till Chappen istället för hem. Bossy tog jag med till jobbet. Tussan körde jag hem så hon fick jaga på hemmaplan.

Men eftersom jag skulle ansluta mig till sällskapet uppe i Bohuslän till helgen beslöt jag mig för att riva förtältet och dra hem husvagnen redan på onsdagen. Tro mej, det är inte det lättaste när man är ensam. Sedan ska ju vagnen krokas på, på dragkroken och väl hemma ska vagnen tömmas på mat och all tvätt man samlat på sig.

För att göra en lång historia kort, så kom jag iväg nordväst ut enligt planerna till helgen.

Bohuslän var sig likt trots den sena sässongen. Gassigt och inbjudande. Eiton och Gullevi får en alltid att känna sig hemma. Det hade fångats massor med makrill dagen före. Stig och Eiton hade slagit rekord på platsen med 46 "Gaisare"! Smakprov på detta fick vi när Gullevi gjorde en macka som inte gick av för hackor. Smörstekt, välfiléad makrill med rödlök och röra. Gott så man nästan dog!

Stig hade haft med sig ett par glassburkar fulla med kantareller från vår skog och de kom också fram på bordet via smakiga kantarellsmörgåsar.

Det är gommen som minns mest från den helgen.

Men det blev också ett trevligt besök på Smögenbryggan. Där var nästan priserna nere i normal nivå, efter sommarens uppskörtning av turisterna.

Krabbpriset var däremot helt ok.

Vi festade på lördagkvällen med ett dignande fat med havets frukter!

På söndagen påbörjade Stig och jag hemfärden, som vi tänkt göra i sällskap. D.v.s. jag startade med min BMW medan Stig tog på sig hjälmen och grenslade sin Honda Goldwing. Där skildes våra vägar.

Vi hade intercom-kontakt trodde vi. Stig skulle kunna svara inne i sin hjälm, utan att behöva göra något avancerat, medan han körde. Det gick bra i några kilometer, då jag hade honom c:a 500 m bakom mej. Sedan kom jag till en T-korsning och tog vänster. Vi hade telefonkontakt men Stig lyckades ändå svänga till höger. Efter någon mil var jag säker på att han åkt fel och försökte få fram detta via telefon med dålig mottagning. När vi till sist konstaterat att han var på väg mot Lysekil, uppmanade jag Stig att vända omgående. "Nädå, det går lika bra denhär vägen!", fick jag till svar. Någon kvart senare fick jag bättre telefonkontakt och då lät det lite annorlunda. "Hum..... jag har kommit till en färja ... skulle nog ha vänt i allafall...!"

Nåväl, min man är som han är och jag älskar honom för det! När han körde upp på motorvägen i Uddevalla, körde jag in i Göteborg. Huvudsaken var att vi båda kom hem välbehållna trots att 50% av oss tog "sight seeing" i Bohuslän på hemvägen.